Första Tysklandsresan!

Hej!
Jag tänkte berätta lite om hur det har varit i Tyskland dom dagarna vi var där med Lucian.
Det började med att vi åkte redan klockan 07:15 den 27 November så det var en riktigt tidig morgon för alla som skulle med.
Två som skulle åka med till Tyskland blev tyvärr sjuka så två av förra årets luciakandidater fick följa med istället så att vi ändå var sju personer i luciatåget.
När vi kom på båten började vi med att byta om i ett rum på båten till våra lucialinnen och allt som hörde till och sedan gick vi lucia på båten.
Det var en väldigt konstig känsla att gå just luciatåg på båten för att det var första gången man gjorde det,man var också väldigt nervös för man visste inte hur mycket folk det skulle vara på båten.
Men som tur va gick det bra!
Efter det så fick vi frukost på båten vilket var väldigt gott.
På båten fanns där inte så mycket man kunde göra mer än att vänta på att komma fram till Tyskland vilket tog några timmar,så vi spenderade tiden mest med att sitta och prata eller leka en musiklek,man tänkte inte så mycket på att man hade det tråkigt då och tiden gick mycket snabbare än vad man först hade kunnat tro.
När vi kom till Tyskland var det snabbt in på hotellrummet och ta sina lucia kläder innan vi skulle iväg och gå lucia igen.
Det första stället vi var på var ett äldreboende,när vi kom dit var det ganska många som visste vem vi var och vad vi skulle göra där,vi fick till och med se en kvinna som var utklädd till en ängel!
Man förstod ganska snabbt att dom uppskattade att vi hade kommit dit,vi sjöng också på tyska och alla som var där kunde texterna utan till och man kunde höra att visa sjöng med.
Vi åkte runt i en minibuss till ställena och där var nästan ingen tid för en att känna att man längtade hem eller att man hade det tråkigt,jag kommer ihåg att jag bara satt och tänkte på vilket ställe vi skulle åka nästa gång,och man var för nervös för att tänka på någonting annat.
Vi gick lucia hela den dagen och när vi nästan hade gjort vårt sista luciatåg den dagen så hade vi fått ett till inbokat,det var något som skulle bli invigd och dom ville att luciatåget skulle dit och sjunga.
Självklart var det väldigt kul,men man började känna hur mycket det faktiskt tar på krafterna och vara ute och gå lucia tåg.
Dom som hade varit med i förra årets lucia var mycket hjälpsamma och gav oss tips om vad man skulle tänka på för att luciatåget skulle gå bättre och ha mer flyt i sig,det kändes skönt att ha med sig några som hade varit med innan och visste hur nervös man var och kunde hjälpa till med saker som kanske hade varit svåra att förstå för dom förklarade saker på ett annat sätt.
På fredagen var det inte lika stressigt som det hade varit på torsdagen och på kvällen åt vi faktiskt middag med borgmästaren,och vi fick presenter också av honom!
Vi lucia kandidater som var med kunde inte alls mycket tyska så det var tur att Veronica var med och berättade vad borgmästaren sa,utan henne hade vi inte vetat vad dom sa och vi hade definitivt inte vetat var vi skulle eller vad som hände,så det var skönt att ha med någon som kunde behålla lugnet när allt var som stressigast.
Det tydligaste minnet jag kommer ihåg var när vi gick sista gången i Tyskland på lördagen innan vi skulle åka hem,och vi gick på ett ålderdomshem och damerna på ålderdomshemmet satt och sjöng med oss,högt och tydligt och en dam satt nästan framför mig och höllt sina händer ihop precis som lucian gjorde.
Tyskland var helt underbart och även om det var stressigt som bara den,och man var trött och man var irriterad så skulle jag inte göra det ogjort.
När man kommer till något ställe och man ser hur mycket folk tycker om och uppskattar att man kommer dit så glömmer man allting annat.
Vi ska tillbaka till Tyskland denna veckan,på fredag efter kröningen,det blir till en annan stad men jag skulle inte bli förvånad om det var lika kul där.
Alla borde ha gjort något sånthär i deras liv,detta är något man inte kommer glömma för det var så otroligt fint.
Nu är vi hemma igen,visst känns det skönt men det ska bli otroligt kul att åka igen!

Ha det bra så hörs vi sen!
Ebba Olsson