Hejsan, Eloise som skriver!
Onsdagen den 12oktober var det dags för uttagning till årets luciakandidater. Nio stycken, av sexton anmälda, fanns på plats på turistbyrån i Trelleborg för att sjunga och bli intervjuade. Jag var en av dem.
Läget var nervöst i det glasinramade rummet. Fjolårets lucia, Sophia Böös och årets sångcoach, Simon Böös fick i uppdrag att välja ut sångrösterna som skulle vara med och delta i årets luciatåg. Två arrangörer, en från Lions och en från Trelleborgs Allehanda, satt i ett litet rum för att leta upp de perfekta personligheterna, med hjälp av en intervju på cirka tio frågor. I det glasinramade rummet som jag tidigare nämnde, satt Veronica Larsson från Trelleborgs luciakommitté, med alla sökande och gjorde sitt bästa för att prata så högt som möjligt så vi inte skulle höra sångrösten som sjöng för Simon och Sophia utanför.
Medan vi väntade på våran tur att sjunga och bli intervjuade, var stämingen fortfarande nervös och vi var ganska överens om att det läskigaste var sången. Först ut att sjunga var jag. Min kropp skakade av nervositet. Jag sjöng två verser av en julsång, sedan kunde jag knappt prata så nervös jag var. Simon och Sophia satt bara och log och gjorde verkligen sitt bästa för att jag inte skulle behöva vara så nervös som jag var. Senare kom jag underfund med att jag inte var den enda som inte var hundra procent nöjd med sin insats på grund av nervositeten. Men jag tog istället igen det i intervjun. Frågorna handlade mestadels om varför vi ville bli lucia, om vi hade tid att sätta undan till lucian och om vi kunde behärska det tyska språket.
Innan vi skiljdes åt för kvällen fick vi klart för oss att vi skulle meddelas samma kväll om vi var en av de sju utvalda luciakandidaterna. Nervositeten fanns hela tiden kvar. Efter någon timmes tid, ringde det anonymt i min mobiltelefon precis som i sex andras. Vi var klara för Luciatåget 2011!
/Eloise Jönsson Lindell, kandidat 1
söndag 30 oktober 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar